Familjen Lamm

Det går inte att berätta om Saltås tidiga historia utan att nämna familjen Lamm. Ja, man kan gott säga att man svårligen kan föreställa sig Saltå By utan familjen Lamm och deras son, Göran, som var en av de allra första eleverna på Saltå. Familjen Lamm, i synnerhet Görans mamma Greta, kände både Hans och Marit väl, då Göran varit elev på Mikaelgården, innan han flyttade till Saltå 1942. Förmodligen går även bekantskapen mellan Marit och familjen Lamm ännu längre tillbaka, eftersom man kan läsa i Marits fil. mag. betyg, att hennes professor i litteraturhistoria var just Martin Lamm.

Det går inte att berätta om Saltås tidiga historia utan att nämna familjen Lamm.

Att det går att prata så öppet om familjen Lamm har att göra med dokumentärfilmaren Staffan Lamm. Han var Görans systerson (och god man för Göran fram till dennes död 2005). Staffan har skrivit mycket öppet om sin uppväxt där Göran, genom sin blotta närvaro, spelar en stor roll för honom. Boken, som heter BOM (Boken Om Mig) är en mycket läsvärd livsskildring samt ger en unik inblick i både för- och efterkrigstidens svenska kulturhistoria. Görans mamma Greta var tidigt involverad i läkepedagogikens liv i Sverige. Hon var medlem i ”Föreningen Mikaelgårdens vänner” på 1930-talet och man kan läsa i protokollsboken att ett antal styrelsesammanträden ägde rum hos Familjen Lamm i Stockholm. I Marits kvarlåtenskap hittar man också ett antal brev mellan Greta och Marit som vittnar om en flitig korrespondens. Tonen i breven är både otvungen och förtrolig.

Genom familjen Lamm fick både Mikaelgården och Saltå kontakt med ett antal familjer som hade behov av samma hjälp som Göran fick. Ända in på början av 1960-talet var Saltås ekonomi helt beroende av de elevavgifter som föräldrarna betalade. Dessa bekantskaper var alltså av stor betydelse för starten av hela den läkepedagogiska rörelsen i Sverige. Många var de gåvor som läkepedagogikens pionjärer fick ta emot. Av ett brev från Marit till Greta från juli 1944 förstår man att Greta Lamm till och med var borgenär för Saltås verksamhet. Så här avslutar Marit sitt brev till Greta:

”Har jag belastat dig för mycket med denna redogörelse? Jag har alltid liksom en känsla av att du är Saltås gudmor och en gudmor bör ju få veta hur det står till med hennes gudbarn. Dessutom är Du borgensman! De hjärtligaste hälsningar. Din tillgivna Marit”

Göran har helt enkelt fostrat många läkepedagoger!

1966 skrev Marit om Göran i en liten betraktelse kallad ”En läkepedagogisk livsbild”. Av denna betraktelse framgår att Göran var en mycket krävande ung man och att det tog lång tid för honom att hitta ro i livet. Han hade återkommande affektutbrott och det är först en bit in på 1950-talet som dessa klingade av. Göran har betytt mycket för många generationer läkepedagoger, inklusive mig själv. Som ung 23-åring fick jag arbeta med honom i Bagarbo, det hus han bodde i fram till sin död 2005. Göran har helt enkelt fostrat många läkepedagoger! En av Saltås pionjärer, Hans Glaser, berättade en gång för mig, att det var arbetet med Göran som fått honom att inse läkepedagogikens helande inverkan.

Kontakt